Uppväxt i Sverige, i Norge och ett år i Italien. Jag har yrkesarbetat som kontorist, pilot och olika chefsjobb inom flygbranschen. Hela livet har jag ritat och målat. Jag gick en del kvällskurser på ABF, och fick sedan chans att hyra en hörna hos målargruppen Ingens Hundar på Åsögatan i Stockholm. Det var roliga och utvecklande år, och killarna var ett fantastiskt stöd när jag körde fast med t ex perspektiv eller ljus. Det här var på 1980-talet. Oljemålningen med parkeringshuset Västra skogen kom till under den perioden. Huvudstaleden var mest bara sprängsten. Jag fick ett jobberbjudande som skolchef på en flygklubb i Göteborg. Sedan följde andra anställningar i flygbranschen. Det var krävande jobb, och tog det mesta av min tid. Så småningom fick jag kontakt med en konstnär som höll akvarellkurser vid havet, i Kullavik utanför Göteborg. Dessa veckor vid havet fick mig att vilja måla igen. Ett besök på Nordiska Akvarellmuseet, där Lars Lerins fantastiska akvareller visades, var som ett uppvaknande. År 2010 flyttade jag till Kristinehamn för att komma närmare mina numera vuxna barn. Här hittade jag en grupp av akvarellmålande damer, och vi skaffade en gemensam ateljé. Efterhand började jag måla akryl. Mina målerier blev för stora för den lilla lokalen, så jag hittade en egen ateljé. För första gången i mitt liv sökte jag till höstsalongen i Värmland. ”Spegeln på Sahlströmsgården” blev antagen och hamnade på första sidan i lokala tidningen. I Kristinehamn mötte jag också min man, som ger mig inspiration och hjälper mig med mycket av allt arbete runt själva målandet. Under ett års tid var jag mycket i Sarajevo, som har ett speciellt ljus. Jag har gjort tre målningar med Sarajevo i tankarna. Jag har aldrig problem med att hitta inspiration. Jag får en idé, funderar på om den funkar, om jag kan klara av det. Fördelen med akryl är att den torkar fort och kan göra om och få till det. ”Spegeln” var en planerad bild, med akvarellskisser. Utmaningen var att få til guldramen runt den fantastiska spegeln.Men de flesta målningarna blir till som en process, motivet får bara växa fram. Vasen” är en sådan tavla. Det är tredje motivet, helt annorlunda än de två första. Men färgen finns där, och jag söker efter linjer, möjligheter och utmaningen att få mig själv att godkänna målningen. Jag tror många konstnärer känner igen sig i det. Nu har 15 år gått sedan jag slutat flyga, nu först vill jag måla flygplan. Under år 2020 till 2021 har jag målat Cockpit, Inflygningsljus och en med arbetsnamnet Kurlanda 9-11. Den är baserad på ett foto av utsikten från sovrummet – och ett fynd i mina föräldrars fotoalbum från Bromma Flygplats. Jag tror flygplanet på var en DC4. En vit fågel återkommer i många målningar, och det blir ofta cirkelrörelser. Att sätta priser är svårt. Jag målar numera mest på linnedukar på kilram med kryss på baksidan för att de ska vara stadiga och hållbara. Rekommenderar att köparen själv väljer ram. Annars är några av dem inramade för att de har ställts ut. Kontakta mig direkt om du är intresserad av att köpa, och om du vill se målerierna i ateljén, så avtalar vi en tid. Lill Antonsen Tel 0760 50 54 45, ateljé på Ode Baltens gata i Kristinehamn.